De ungdomar som nu går på gymnasiet har levet hela sitt liv med datorer runt omkring sig och jag förvånas varje gång diskussionen kommer upp om det ska vara 1-1 i skolan. Naturligtvis kan vi inte stänga ute datorerna från skolan, vi måste tar vara på de möjligheter som finns. Hur kan man som lärare ens fundera på att vara negativ till något som är naturligt för eleverna och som ger otroliga möjligheter för lärandeprocesser på helt nya sätt som är i fas med den utvecklingen som pågår. Vi lärare kräver av eleverna att de ska lärar sig många olika saker samtidigt i olika kurser och hålla fokus på varje lektion, men varför är det då så svårt för vissa lärare att våga börja använda datorerna i sin undervisning eller att våga ta del av alla de digitala lärresurser som finns. Jag tror att det är viktigt att förstå att det handlar om att undervisa eller som jag ofta säger handleda eleverna så att de är redo att möta framtiden när de slutar skolan. Den framtiden är här fortare än måga tror och datorn är en naturlig del av den.
En sak som jag tycker är bra är också att de elever som kanske inte vågar komma till tals i klassrummet får en ny kommunikationsväg till läraren, precis som Anne-Marie Körling menar.
http://itforpedagoger.skolverket.se/erfarenheter/Svenska/elever_rost/
De olika lärplattformer som finns skapa nya möjligheter för både elever och lärare och jag tror att vi bara är i börja på denna utveckling.
Det är en process som startar och skolan är på väg mot ett paradigmskifte som ialla fall jag tänker vara med i. Tänker du?
Väl talat!
SvaraRaderaJa, jag håller med dig. Men det finns ändå många lärare som är negativa pga att de är skeptiska, rädda, okunniga, oengagerade eller av något annat skäl. Som jag skrev i min blogg tror jag det är jätteviktigt att man tänkt igenom hur datorerna ska användas innan man startar, annars är risken stor för att de första erfarenheterna blir negativa och att satsningen då avbryts eller stannar upp. Vi måste få fram övertygande och uppmuntrande framgångsexempel!
SvaraRadera